Kundvagn

Kundvagnen är tom.

×

Default welcome msg!

Forskning

Forskningsstödet bakom Cogmed

Cogmed är den enskilt mest studerade metoden att träna arbetsminne med upp till 85 publicerade studier som påvisar effekter från träningen på just arbetsminne och koncentrationsförmåga i många olika populationer. Ett flertal studier har gjorts i skolmiljö där effekter av arbetsminnesträningen utvärderats också på skolprestation. 

Varför är arbetsminnet viktigt för skolprestation?

Arbetsminneskapaciteten är en av de starkaste prediktorerna för framtida skolprestation både inom matematik och läsförståelse (Packiam Alloway & Alloway, 2009; Bull, Esby & Wiebe, 2008) och spelar därför en avgörande roll i inlärningsprocessen. Ett välfungerande arbetsminne är en förutsättning för att kunna inhämta kunskap. Det används när man ska lyssna och följa instruktioner, koncentrera sig på den kunskap som förmedlas och sätta den i ett sammanhang av tidigare inlärd kunskap och för att kunna arbeta med den informationen för att kunna utföra en uppgift. Tänk dig exemplet när eleven har fått som instruktion att skriva ned en uppgift på sitt papper. Då krävs det att man både måste minnas meningen som skulle skrivas och dessutom anstränga sig för att stava de enskilda orden korrekt. Ett barn med ett svagt arbetsminne kan i en sådan situation snabbt bli överbelastat och falla efter redan innan uppgiften har börjat. Mer än 80 % av barn med låg arbetsminneskapacitet visar också svårigheter i läsning och matematik (Gathercole & Alloway, 2008). Det finns dessutom ett samband mellan låg arbetsminneskapacitet och hög distraktionskänslighet (Kane et al, 2007), vilket förklarar varför många elever med svagt arbetsminne ofta dagdrömmer.

Arbetsminnet skiljer sig åt mellan olika individer och särskilt under utvecklingen kan dessa skillnader vara väsentliga. Till exempel, in en vanlig klass med 30 elever i 7-årsåldern, kan man förvänta sig att minst tre av dem har en arbetsminneskapacitet som motsvarar medelvärdet för en 4-åring och att tre elever har en arbetsminneskapacitet som motsvarar medelvärdet för en 11-åring (Gathercole & Alloway, 2008). Dessa stora skillnader kan vara svåra att ta hänsyn till när man undervisar en klass. Eftersom man tidigare trott att arbetsminnet inte kunde påverkas märkbart har strategierna för att stödja elever med svagt arbetsminne till stor del fokuserat på att avlasta arbetsminnet genom att ge kortare instruktioner, göra en sak i taget och hålla ett långsammare tempo. Även om dessa åtgärder naturligtvis också är till stor hjälp, så vet man nu genom forskningen att man också kan träna upp sitt arbetsminne. Så även att man föds med olika förutsättningar och olika utvecklingskurvor för arbetsminneskapacitet så är resultaten från forskningen entydiga. Man kan träna upp sitt arbetsminne.

Vad säger skolforskningen?

De studier med Cogmed Arbetsminnesträning som utförts i skolmiljö har i de flesta fall utvärderat effekter hos elever som har haft olika typer av svårigheter. Länge har fokus legat just på att välja ut de elever som har störst problem med koncentration för att låta enbart dessa elever träna. Men det synsättet börjar förändras eftersom det kan vara en stor nytta för alla elever att träna arbetsminnet. Skolforskningen tyder på att alla elever har lika stor potential att träna sitt arbetsminne (Holmes & Gathercole, 2014). Eftersom alla kan få nytta av en förbättrad koncentrationsförmåga kan man genom att låta hela klassen träna minimera eventuell stigmatisering kring koncentraionssvårigheter och genom att höja lägsta nivån på koncentrationsförmågan ge möjligheten att påverka förutsättningarna för hela klassens lärande.

Vad finns det för stöd att Cogmed kan påverka skolprestation?

Det finns numera ett flertal studier som uppvisar effekter efter Cogmed Arbetsminnesträning på skolprestation. Eftersom arbetsminnet är nödvändigt för inlärning är det troligt att man ser effekter av den utökade kapaciteten som möjligör lärande på ett mer effektivt sätt, först efter att den har tillämpats med ny kunskap. Därför kan man förvänta sig att märkbara effekter i skolan uppkommer först efter ett par månader efter träningens avslutande. En studie utförd i England där underpresterande grundskoleelever tränades med Cogmed i klassrummet och sedan jämfördes med en matchad kontrollgrupp visade att den gruppen som tränat arbetsminne förbättrats mer på både de nationella proven i engelska och matematik, jämfört med kontrollgruppen vid slutet av skolåret (Holmes & Gathercole, 2014). När eleverna som fått träna arbetsminne analyserades indelade efter sin startnivå, framgick att både de som presterat lågt och de som presterat högt innan träningen förbättrades lika mycket på matematik- och engelskaproven. Träningen gagnade alltså alla elever.

I en studie utförd i Sverige på elever i grundskolan med särskilda utbildningsbehov (bl.a. ADHD) uppvisade gruppen som tränat Cogmed Arbetsminnesträning en större förbättring på läsförståelse i jämförelse med en kontrollgrupp (Dahlin, 2011). Dessa effekter uppvisades även 7 månader efter avslutad träning. En liknande studie, av samma forskare undersökte även effekterna på matematik och visade effekter på matematik i den grupp som tränade Cogmed Arbetsminnesträning, jämfört med en kontrollgrupp. Även här påvisades dessa effekter efter 7 månader (Dahlin, 2013).

Finns det långtidseffekter?

Ja, positiva effekter som kvarstår månader efter att träningen med Cogmed har avslutats har nu visats i mer än 20 olika forskningsstudier. Uppföljningstiden har varierat från 2 upp till så lång tid som 24 månader och har inkluderat b.la. mått på koncentrationsförmåga och arbetsminne. Mer information om detta kan du hitta här.

Under de senaste åren har det även kommit ett flertal studier som visar på långtidseffekter på skolprestation efter träning med Cogmed. Den längsta studien undersökte skolprestation under 2 år hos elever i en Svensk skola (Söderqvist & Bergman Nutley, 2015). En klass tränade med Cogmed i helklass under årskurs 4, medan en parallelklass fick undervisning som vanligt under samma tidsperiod. Två år senare visades att den klass som tränat Cogmed preseterade bättre på skoltest av både matte och svenska, med en effektstorlek i svenska på 0,66 och i matematik på 0,58. Detta kan sättas i perspektiv av att den världsberömda pedagogikforskaren John Hattie har föreslagit att en intervention bör ha en effektstorlek på över 0,4 för att anses vara värdefull. För mer information om studien hittar ni en svensk sammanfattning av studien här, eller originalartikeln här. Resultaten från den här studien visar tydligt att effekten av Cogmed påverkar inlärningen och skolprestationen för elever under flera år efter träningen och visar att även normal- till högpresterande elever kan ha stor nytta av att träna med Cogmed.

I en annan studie från Linnéuniversitet tränade en årskurs 1 skolkass med Cogmed och två månder senare jämfördes deras ordavkodningsförmåga med eleverna i en klass som hade fått vanlig undervisning under samma period. Resultaten visade att eleverna som tränat Cogmed hade förbättrats avsevärt mycket mer än jämförelseklassen, med en stor effektstorlek på 1,24 (Fälth et al. 2015). Forskning vid Stockholms Universitet har också visat att Cogmed kan vara ett värdefullt komplement till specialundervisning, då elever som fick specialundervisning och tränade Cogmed förbättrades mer i deras läsförmåga och matematik än vad elever som endast fick specialundervisning och en lågintensiv version av Cogmed gjorde (Dahlin 2011, 2013). Dessa effekter kvarstod 7 månader efter att träningen avslutats (med en stor effektstorlek på 0,91 för läsning och 0,65 för matematik).

Vad säger forskningen om effekter hos barn med ADHD?

För elever med ADHD har man förutom de studier som visat effekter på arbetsminne (t.ex. Klingberg et al, 2005; Chacko et al, 2013; Green et al, 2012, Holmes et al, 2009) och ADHD-symptom mätt genom skattningskalor (Beck et al 2010; Klingberg et al 2005; Gibson et al, 2009) även rapporterat effekter på läsförståelse 6–8 månader senare (Dahlin, 2011; Egeland, 2013) och matematik (Dahlin, 2013). Eftersom skattningsskalor kan influeras av förväntanseffkter hos den som skattar är det önskvärt att mäta vardagseffekterna på mer objektiva sätt, t.ex. med hjälp av utvärderare som inte vet vilka barn som genomgått den aktiva arbetsminnesträningen och vilka barn som genomgått ett kontrollprogram (som man använder som jämförelse). Detta gjordes in en studie på barn med ADHD där barnen observerades av så kallade “blindade” utvärderare före de började sin träningsperiod och efter de avslutat den. Resultaten var slående. De elever som genomgått Cogmed Arbetsminnesträning observerades ha färre tillfällen med koncentrationsproblem, mätt genom antal tillfällen de tittade bort från sin uppgift och antal tillfällen de började “fippla” med arbetsmaterialet under en papper- och pennauppgift (Green et al, 2012). Dessa fynd visar på ett konkret sätt hur lärandet kan tänkas påverkas om förutättningarna för att fokusera på sin uppgift i större omfattning förbättras efter träningen.

Cogmeds program innefattar även mätverktyget Cogmed Progressindikator (CPI) som mäter arbetsminne och huvudräkning under träningens gång för att kunna följa utvecklingen på icke-tränade uppgifter. Baserat på data från (flera tusen) träningar i vår databas kan vi konstatera att medelförbättringen på arbetsminne är ca 25 % och efter träningen kan användarna komma ihåg i snitt 20 % längre instruktioner. De visar också en förbättring på ca 10–15 % i snitt på huvudräkningsuppgiften. Detta stöds också av den kontrollerade studien som gjordes vid utvecklingen av detta mätinstrument (Bergman Nutley & Klingberg, 2014).

Vetenskapliga tidsskrifter

Cogmed Arbetsminnesträning har rönt stor uppmärksamhet internationellt, vilket lett till publicering av ett stort antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter; artiklar som utvärderat effekterna av träning på såväl kognitiv, neurologisk, som beteendemässig nivå. Idag pågår ett 60-tal studier på universitet i såväl Europa som USA om effekterna av Cogmed Arbetsminnesträning. Läs mer om dessa i menyn till höger.